Direktlänk till inlägg 23 september 2016

Mötet

Av stannahar - 23 september 2016 18:28

Grönt flimrar förbi i ögonvrån där jag sitter på min plats i tåget. Småland – grönt, grönt, blå sjö, grå ort, grönt, grönt. Damen snett mitt emot mig lutar huvudet åt sidan, blundar. Solen skiner in diagonalt på henne. Speglar sig i det ena glasögat. Det andra vilar i skugga. Kanske är det lagom varmt och skönt att sitta så. Varför tror jag att hon har hälsat på sin dotter och barnbarn?


Ett ljud flyttar min uppmärksamhet till platsen bakom mig. Det korta tjutet jag hörde målar upp bilden av en ung kvinna. Jag väntar på mer, ett svarsfniss, eller något mer bara från henne, om hon pratar i telefon. Men det kommer bara fler små tjut. Det låter faktiskt som …


Jag vänder mig om och jodå, där sitter en ung kvinna ihopkurad och gråter. Hon har grön kofta, långt brunt hår och håller om sig själv.


- Hur är det? frågar jag. Kvinnan tittar upp.


- Förlåt att jag stör, det är ingenting. Hennes kinder är alldeles våta.


- Nej, du stör inte. Hur är det med dig? Kan jag hjälpa dig på något sätt? Jag sitter snurrad som Turning Torso.


- Nej, jag mår bra. Jag är bara så ledsen.


- Jaha. Men om du vill så kan du sitta här. Jag har med mig fruktsallad som vi kan dela. Du får gärna, det är alldeles för mycket för en person. Jag ler mot henne och hon ler faktiskt tillbaka.


- Men tack, vad snällt. Hon vecklar ut sig och kommer fram och sätter sig bredvid mig. Jag tar fram plastburken med fruktsallad och en sked och en gaffel. Hon får skeden.


- Här, du kan äta ur burken så häller jag över lite i min kopp.


Damen mittemot har öppnat ögonen, annars rör hon inte en min. Jag vet inte vad jag ska säga men tjejen börjar prata.


- Å, vad gott. Jag hann inte äta någon frukost i morse. Jag har inte sovit på hela natten heller.


- Oj, säger jag.


- Min mamma ringde i går, och min pappa vill skilja sig. Så jag har inte kunnat sova.


- Nej det förstår jag.


- Han har träffat en annan kvinna, en som sålde såna där långa godisremmar på Kiviks marknad. Han föll för henne direkt.


- Oj. (Vad ska man säga?)


Tjejen petar ganska snabbt i sig fruktsalladen och jag räcker henne en riskaka.


- Tack! Och mamma säljer bara åkturer med ponny.


- Åh.


Tåget saktar in, det gnisslar om hjulen och så står vi i Nässjö. Damen mittemot har lagt sin Hemmets Veckotidning i nylonkassen och tagit på sig den ljusgula sommarjackan. När hon ska passera oss på väg mot utgången tar hon ett fast grepp om flickans axel. Småländskan är tydlig:


- Di där förbenade karlarna, di ger jag inte möcke för!

 
ANNONS
 
Ingen bild

Grå Papegoja

23 september 2016 19:06

Vilken härlig historia!

stannahar

25 september 2016 18:20

Tack:)

 
Ingen bild

skymning

24 september 2016 13:52

Åh vilken miljö, fint beskrivet och en varm historia :)

stannahar

25 september 2016 18:20

Tack snälla!

 
Irrbloss

Irrbloss

24 september 2016 18:55

Ja, jag håller med ovanstående. Fint och omtänksamt!

http://tintomarareflekterar.wordpress.com

stannahar

25 september 2016 18:21

Tack :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av stannahar - Onsdag 10 april 13:42

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

Av stannahar - Tisdag 9 april 10:11

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

Av stannahar - Tisdag 2 april 10:55

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

Av stannahar - Söndag 24 mars 18:41

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

Av stannahar - Torsdag 7 mars 19:29

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...

Presentation


Skrivförsök enligt Skrivpuff på Blogspot

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23
24
25
26
27
28 29 30
<<< September 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Stanna här med Blogkeen
Följ Stanna här med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se