https://www.flickr.com/photos/perspektivetmuseum/24686223965/in/photostream/

Benestad, 24 december 1922

Kära Mor och Far!

Jag ber att få tacka för paketet som kom så lagom till julafton. Jag hämtade ut det i går på järnvägsstationen, och fick låna Bergströms, det är handlaren, spark för att få hem det. Det torde ha tagit sig komiskt ut när jag for hem med det stora paketet på sparken och därtill den julmat jag själv köpt i affären. Mer än en gång fick jag bromsa farten och stanna för att plocka upp antingen paketet eller någon av de andra varorna, ty det var så fullt på sitsen.

Detta oroade mig mycket då jag fruktade att något i paketet skulle gå i kras. Jag visste ju icke heller vad det innehöll. Men ni kan väl tänka, kära mor och käre far, att jag blev glad då jag, lyckligen hemma igen, fick packa upp och se alla godsaker och gåvor ni bestått mig med. Tack, från djupet av mitt hjärta! Jag ska bjuda fröken Berggren som ju bebor lärarinnebostaden, på kaffe efter annandagsmässan, och då skola vi kalasa på korintkakan, som ser så saftig ut.

I övrigt känner jag mig väl lite dyster, fast änglarna i min lilla gran vinkar så vänligt åt mig med sina silverfärgade vingar. Det går inte att komma ifrån, att det är ensamt att fira jul utan er, mor och far, och även så min broder Johan. Jag tänker mig, att ni, liksom jag, ätit mors goda sill och rullsylta, och läst julevangeliet högt tillsammans.

Något som känns gott är att få ha riktigt jullov, då barnen äro lediga tio dagar nu till jul och nyår. Fröken Berggren har sin syster Ellen här, har hon berättat. Jag vill inte besvära dem men ser fram emot att få träffa fröken Berggren efter mässan på annandagen, då hennes syster har åkt.

I morgon har jag fått lov av prosten Rydeman att gå till kyrkan på eftermiddagen och spela igenom de psalmer som skola ingå i morgonsamlingarna under vårterminen. Häröver är jag tacksam då jag verkligen behöver öva mig häruti.

Det har blivit kallare, och jag har inte gärna gått ut i dag. Det är tur, att jag har allt jag behöver hemma nu. Jag vill, ehuru något senkommet, önska er alla där hemma en välsignad jul och försäkrar er om att jag förbliver eder

tillgivne son

Anders

 

skymning

25 september 2016 20:47

Så underbar skildring av en bortrest son som längtar hem! Jag gillar så det gammeldags språket och hur hans tankar går till de därhemma :) Mycket fint!

stannahar

26 september 2016 12:03

Tack!

 

Ethel

26 september 2016 09:17

Så fint och lite sorgligt. Tycker du har lyckats bra med det ålderdomliga språket!

http://http:/tittelina.blogspot.com

stannahar

26 september 2016 12:03

Tack!

 

B i r g i t t a

26 september 2016 11:42

Jag instämmer helt i Skymnings tankar! Så fint om en svunnen tidsanda.

http://birgitta.live

stannahar

26 september 2016 12:03

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...