När kommer du tillbaka?

undrar jag utanför bilen

du snart ska stiga in i

Du stryker mig över kinden och säger

I övermorgon, det har jag ju sagt

När är det övermorgon?

Är det då oändligt många

outhärdliga ögonblick

efter varandra har gått?

Du kunde lika gärna säga

aldrig

x

 

Irrbloss

20 februari 2017 11:55

ja, med vissa personen och i vissa situationer i livet kan det verkligen kännas just så där. Mycket bra!!

http://tintomarareflekterar.wordpress.com

stannahar

20 februari 2017 13:27

Tack!

 

Grå Papegoja

20 februari 2017 12:45

Bra! Det kan kännas så ibland. Hoppas hen kommer tillbaks och det snart.

stannahar

20 februari 2017 13:28

Tack! I övermorgon får man väl hoppas ...

 

Ethel

20 februari 2017 13:22

Så poetiskt och vackert formulerat!

http://http:/tittelina.blogspot.com

stannahar

20 februari 2017 13:28

Tack snälla!

 

skymning

20 februari 2017 19:41

Inget är som längtan efter den man håller kär. Mycket fint!

stannahar

20 februari 2017 20:17

Tack. Ja, det kanske är något bra med det, fast det är smärtsamt.

 

B i r g i t t a

20 februari 2017 23:09

Ååååh! Så söt och sorglig samtidigt! Jättebra!

http://birgitta.live

stannahar

20 februari 2017 23:42

Men tack Birgitta :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...