Det är bara ungdomen som säger Gamling. Ingen kan som den härma en äldre person. Gå lite knackigt, låtsas ha käpp och kupa handen bakom örat. VA? Vasa?? En sådan karaktär har vi alla spelat i en sketch. Jag har gjort det hundra gånger. Kul.

Jag åkte buss på väg till lekskolan där jag skulle hämta min syster. En sörjande dam satt framför mig, minns ni dem? Svart dräkt, svarta handskar, svart hatt med svart flor som hängde framför ansiktet. Jag tyckte hon var så fin. Min äldre kompis hade berättat att en som såg ut så hade mist sin man. Jag såg in i hennes ansikte och undrade vad hon skulle kunna berätta för mig, hur hon kände det.

En annan dag, när jag återigen var på väg med buss för att hämta syrran och vårt hembiträdes barn, satt jag och såg på en man med grått hår som stack ut i testar från kepsen, ur öronen och lite från näsan. Hans svällande kropp luktade prickig korv.

Så många gamla människor att titta på. De delade frikostigt med sig av sig själva, hade tid att åka buss med mig på dagarna, att bry sig om vad vi barn gjorde. Ofta snörpte de på munnen eller sa till oss när vi var högljudda. Sen hade vi mormor då, som inte hade ett grått hårstrå, eftersom hon färgade håret svart. Smällde mig i baken och kallade mig för sitt lilla potteljus.

Lite, lite roligt ska det bli, om jag blir gammal, att få vara ett original. Jag ser särskilt fram emot att tappa humöret och vara lite intolerant. Det skulle göra mig glad.

x