Jag kan dra fram saker

Släpa ut dem i ljuset

Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka

I solens styrka

Där stannar min förmåga

Där rinner livsblodet ut

Jag behöver en snabbkurs

I hur jag stoppar åderlåtning

 

Ethel

2 april 2019 11:55

Obarmhärtigt med sin styrka, ditt poem. Får mig att tänka till.

http://tittelina.blogspot.com

stannahar

2 april 2019 12:51

Tack så mycket!

 

Kalle Byx

2 april 2019 14:34

Starkt!

http://www.ormanas.blogspot.se

stannahar

2 april 2019 15:51

Tack!

 

Ljusletaren

2 april 2019 18:25

Bra ordat om sorg eller smärta/ kram

http://strimman.bloggo.nu

stannahar

9 april 2019 10:16

Tack Ljusletaren, förlåt att jag dröjde med mitt svar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...

    Barnet som inte fick vara med och leka Hade inte orden Bara skammen Skolans resursteam fick aldrig veta   Är det så mycket lättare för en utfryst femtioåring Med alla sina ord och specialutbildad personal på arbetsplatsen   ...