Numera har hon en modern lägenhet. Den ligger Intill den stora korsningen vid infarten till stan. Flytten från patriciervillan var en lättnad, fast jag ser det som att hon blivit inspärrad på häktet. Mellan hennes jättestora hus med salong, kristallkronor och trädgård som en liten park vid ån, komplett med gårdskarl, grusgångar och gnisslande grindar, och en trea med heltäckningsmatta och temperatur som aldrig går under 25 grader finns en tung skjutdörr som stängdes samtidigt som jag var i England på språkresa. När jag kom hem bodde hon på Kristian II:s väg, han som kallas tyrann.

Men nu slipper mormor hyra ut fyra av sina rum till unga män som går på SJ-skolan. Det är slut med att dela ut nycklar, ha koll på de elektriska spisplattorna i varje rum och att låsa telefonen till bara en markering.

När hon får en kund behöver hon inte stänga dörren till vardagsrummet. Hon pratar fritt om stjärnan hon lagt, en mörk man i uniform och en liten vinst.

Samma å som flyter förbi villan ser hon nu från sin balkong. Den förbinder då med nu, kanske.

En dag kan hon inte hitta sina silverbestick. När hon letat i en timme ringer hon polisen för att anmäla en stöld. Hon misstänker hemvården som var där dagen innan. Polisen kommer dit och pratar med henne. I en garderob i hallen hittar de besticken. Det är mormor som lagt dem där själv. Hon brister ut i gråt när hon förstår hur glömsk hon blivit.

 

Ethel

28 februari 2017 15:53

Vilken spännande text! Annorlunda. Den gillade jag!

http://http:/tittelina.blogspot.com

stannahar

28 februari 2017 16:08

Tack Ethel!

 

Kalle Byx

28 februari 2017 21:18

Kärleksfullt. Bra.

http://www.ormanas.blogspot.se

stannahar

28 februari 2017 22:39

Tack så mycket.

 

B i r g i t t a

1 mars 2017 02:44

Gillar också texten mycket. Då och nu ur flera perspektiv.

http://birgitta.live

stannahar

1 mars 2017 10:56

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...