Direktlänk till inlägg 1 september 2016
Dörrar är till för att stängas. Sade jag strängt till mig själv. Det är ju därför de är där. I min fastighet finns det många dörrar och ett illa upplyst korridorsystem som leder mellan dem. Ibland tassar jag runt och lyssnar försiktigt vid någon stängd dörr. Vad kan pågå där inne? Oftast är det så tyst. Jag vet inte vem hyresgästen är, om vi har setts förut.
Vissa dörrar hittar jag till lätt, för jag är ofta där. Då går jag in, hälsar vant på den boende. Kanske pratar vi en stund, kanske äter en bit, kanske kramas eller skrattar. När jag går stänger jag dörren, och så är jag ensam igen.
I mitten av fastigheten finns en central, har jag hört. Det ska gå att få reda på allt i alla lägenheter om man befinner sig där, att vrida på synen så att korridorerna mjukas upp, väggarna blir tunnare och lägenheter slås samman. Jag tänker på det som Paradiset. I Paradiset blir allting förklarat klart.
Nu gäller det bara att hitta nyckeln som går dit. Nyckeln finns i någon av lägenheterna, och jag tror inte att den hittas i någon av de mera välstädade. Det kan finnas andra rum som ingen har tittat till på länge, som har gamla kläder i högar, saker som gick sönder och inte lagades, sår som inte syddes ihop. Jag tror att det luktar där.
Jag måste leta. Det är ett ensamt arbete i halvdunklet. Något ruvar på nyckeln som jag letar efter.
Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...
Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den? ...
Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...
Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...
Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
|||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | |||
26 | 27 |
28 | 29 | 30 | |||||
|