Varför blir det så, att ensam är det ord jag alltid väljer?

Vem bestämde att det skulle passa så väl på mig?

Vem gick förbi och stannade inte?

Vem vände sin rygg emot mig,

böjde sig ner och tog upp andra barn?

Vem tystade mig så,

blancherade mitt blod

till ett ointressant glas vatten?

Du som gjorde det

Tror att det är vatten

Det är i själva verket tårar

Så salta att de skulle döda dig om du smakade på dem

 

Grå Papegoja

8 september 2016 11:45

Gillar verkligen inledningsmeningen.

stannahar

13 september 2016 11:22

Tack!

 

Kalle Byx

8 september 2016 12:05

Håller med gojan.

http://www.ormanas.blogspot.se

stannahar

13 september 2016 11:21

Tack för det!

 

Ethel

8 september 2016 13:01

Sorgliga ord som gör ont i magen. Fint.

http://http:/tittelina.blogspot.com

stannahar

13 september 2016 11:21

Tack!

 

skymning

8 september 2016 14:18

Din text berör. Gillar "blancherade mitt blod...." Fint upplägg!

stannahar

13 september 2016 11:20

Tack så mycket!

 

B i r g i t t a

9 september 2016 00:22

Den var riktigt stark! Bra!

http://birgitta.live

stannahar

13 september 2016 11:19

Tack Birgitta!

 

Piedra

9 september 2016 10:26

En text som verkligen berör! Särskilt som jag känner igen mig i den.
Kram 💕

http://verklighetsflyktblog.wordpress.com

stannahar

13 september 2016 11:19

Tack Piedra, kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...