Dagen då han skulle flytta ut var hon inte hemma. Förstås. De hade inte bott ihop i mer än sju månader, men det var ändå så pass mycket möbler och grejer som skulle följa med honom att han hade beställt bil på Hertz. Det var hörnsoffan som han köpt för han ville kunna ha plats att ligga och titta på tv, och så var det slagbordet med sex stolar som han ropat in på auktion och sen också målat om. Och så hade han en massa träningsutrustning, verktyg och säkert fyrtio skjortor, som han lämnade till kemtvätt en gång i månaden.

När han berättat om bilen hade hon försökt förmå honom att inte hämta den för tidigt.

”Gör det frampå förmiddagen”, hade hon sagt. ”Då är trafiken mycket lugnare än på morgonen.” Sant, visserligen, men hon gav väl fan i om han fick besvär med parkering eller så.

Klockan tio betydde ett nära nog tomt trapphus, eftersom de flesta grannarna hade gått till jobbet för länge sedan då. Det betydde mindre prat och skvaller, förhoppningsvis färre långa blickar och de förbannade medlidande kommentarerna med huvudet på sned. Dem skulle hon bara inte stå ut med.

”Bra idé!” hade han sagt, och sett glad och nöjd ut. Hon som bara hade velat begränsa skadeverkningarna för sig själv, genom att hålla omgivningen i ovetskap så långt det var möjligt.

"Eller hur", sa hon och såg på hörnsoffan som nu var isärtagen i tre delar. Den såg massakrerad ut.

x

 

Kalle Byx

26 november 2017 22:28

Sorgligt. Bra skrivet.

http://www.ormanas.blogspot.se

stannahar

26 november 2017 22:49

Tack, ja lite sorgligt.

 

Grå Papegoja

27 november 2017 07:43

Bra! Det är märkligt hur mycket prylar man samlar på sig.

stannahar

27 november 2017 21:39

Tack! Ja, det går fort att samla på sig.

 

Hjärter Dam

27 november 2017 10:02

Bra skrivet. Känner irritationen hos henne över hans glada respons på förslaget som ju var ämnat för hennes bästa och inte hans. Jag tolkade den massakrerade soffan som en symbol för det spruckna förhållandet, vet inte om det var så du tänkte när du skrev?

stannahar

27 november 2017 21:38

Tack! Ja, det var lite så jag tänkte ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...