Exmakarna satt i den nedgångna lägenheten. Hon i en sliten, dammig soffa som täckts med en filt, han i en sprucken skinnfåtölj som varit modern på sjuttiotalet. Ljuset från norrfönstren och den smala gatan utanför silade tvekande in. ”Är det någon idé med mig här?” tänkte det först. ”Det är ju så mycket tobaksrök, jag stöter på patrull direkt.”

Men ljus är tack och lov envist, ger inte upp för lite cancerogen dimma. Den nåden fick de, de som känt varandra hela sina vuxna liv, förenade av den längsta räckan levda vardagar, av tre barn.

Förresten något jag till och med kan känna mig rörd över, hur överens de var om vikten vid barnen. Teoretiskt bara, men just i stunden verkade det ärligt.

”Det finns de”, sa hon, ”som bara ser det negativa. De klagar och tycker inte att någonting är bra. Kan man inte i stället se det som är positivt i livet?”

Hon blandade korten med ett rattlande ljud. Kanterna var uppruggade och grå.

”Nä, just det”, sa han och rörde inte en fena, fortfarande utmattad efter att ha gått ut i köket och hämtat kaffe. Cigarrcigaretten mellan pekfingret och långfingret glödde.

”Ta Weiron och Inga till exempel. Det är ett evigt gnällande, de är alltid sura. Men se vad de har i stället!”

Han plirade mot henne genom glasögonen.

”Man kan väl skämta om saker i stället för att se så allvarligt på allting”, fortsatte morsan och lade ut sjuans patiens. Soffsitsen gjorde en fruktansvärd djupdykning där hon satt.

Jag lämnar dem där. Som fisk kan jag inte besöka dem länge i taget. Vickar mig nedför trapporna i patricierhuset, slinker ut genom porten och väl ute på gatan har jag inte långt till kanalen. Bryter den tysta grågröna vattenytan och kan återigen andas. Kanske är det inte den mest idylliska akvamarina miljön. Men jag slipper i alla fall skämtare.

x

 

B i r g i t t a

14 oktober 2016 02:56

Jag hade lite svårt att få grepp om situationen och de närvarande. Var det en splittrad familj som träffades?

http://birgitta.live

stannahar

14 oktober 2016 12:13

Kanske lite otydligt skrivet, men ja, det är två som varit gifta.

 

Grå Papegoja

14 oktober 2016 09:32

Weiron och Inga kanske har trevligt tillsammans ändå, på sitt sätt. Gillar kortlekens kanter.

stannahar

14 oktober 2016 12:14

Det är vad jag också tror, kanske bättre att orka se även det som är svårt i livet.

 

Ethel

14 oktober 2016 12:32

Tyckte berättelsen var rolig! Tragikomisk kanske, mer än lustig.

http://http:/tittelina.blogspot.com

stannahar

17 oktober 2016 17:20

Kul att du tycker det :)

 

Irrbloss

14 oktober 2016 12:51

En spännande text att jobba vidare på! Är de skämtsamma eller såna där som bittert konstaterar att andra borde rycka upp sig lite (samtidigt som de behöver det själva)? Jag skulle vilja läsa mer!

http://tintomarareflekterar.wordpress.com

stannahar

17 oktober 2016 17:21

Tack! Tror det senare faktiskt ...

 

skymning

17 oktober 2016 23:33

Vilken miljöskildring, får lite ångest känsla och gillar det sista stycket väldigt mycket!

stannahar

18 oktober 2016 14:58

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Ibland spelar det ingen roll hur högt lyckans vingar tog dig Hur många blå dunster ögonen än kasserade in Hur bekräftelsen du fick sprängdes till solar, stjärnor, pärlande gnistregn i ditt hjärta Hjärtat som blev två gånger större av be...

    Jag vill ju vara så djupsinnig Bortse från ytan och verkligen lära känna någon Är det därför som jag är oförberedd På de blixtar som den glansiga utsidan Skjuter i mina ögon Och bara älskar den?     ...

    Jag kan dra fram saker Släpa ut dem i ljuset Skära ut hjärtat, låta dess bultande väta blänka I solens styrka Där stannar min förmåga Där rinner livsblodet ut Jag behöver en snabbkurs I hur jag stoppar åderlåtning ...

    Jag kanske inte var ditt fan Jag kanske var i fel ålder, på fel plats För att lyssna på dig när du var stor Och glad, och levande och fin   Kanske jag var ute på en lång promenad Miltals från skörheten I att vara kvinna Det va...

    Scenen: Ett hem. Ett vardagsrum. En soffa. En människa. Runt människan ligger kläder utspridda. Brödsmulor och en använd tekopp på bordet. Tv:n mittemot soffan är på. I fönstret slokar en palm som inte fått vatten på flera veckor. ...